Rekommendationer kring skärmtid och små barn. Jag skriver just nu en serie om skärmars påverkan på små barn och detta är del 3.
I del 1 berättar jag om varför jag skriver om detta just nu och vad jag funderar på. I del 2 skriver jag om synens påverkan av skärmtittande. Forskning kring skärmtid och barn är främst genomförd i amerikanska studier. Det är dessa som våra svenska rekommendationerna grundas på.
Svårigheter att få till rekommendationer kring skärmtid och små barn utifrån forskningsunderlag är att det fortfarande är ”nytt”. Tv har funnits relativt länge och är en tvådimensionell skärm. Skillnaden som skett mellan tv och dator är avståndet mellan oss och skärmen. Än mer drastiskt ändras förhållandet mellan tv till dator, till padda och telefon. Skillnaden mellan skärmens storlek finns det ingen forskning på ännu. Är påverkan olika för små människor av exempelvis skärmens storlek? Eller är det ingen skillnad alls?
Numera finns ”hela våra liv” i våra telefoner.
Datorer kom in i familjernas hem för ca tjugo år sedan och sedan dess har utvecklingen exploderat. Sociala mediekanaler har funnits i tio år, Facebook, Youtube, Instagram, Snapchat med mera. Det är otroligt kort tid vi haft detta i vårt dagliga liv, om man ser till det stora hela. Att då få fram långsiktiga effekter genom forskning på ett litet barns skärmtid och hur det påverkar blir svårt. När jag söker efter rekommendationer kring skärmtid och små barn i Sverige så dyker några återkommande namn upp. Personer som på något sätt uttalat sig om skärmtid.
Barnläkare, professor och forskaren Hugo Lagercrantz som bland annat har skrivit boken Hjärnbrus;
Han baserar sina fakta utifrån de amerikanska studier som gjorts på skärmtittande. De man märkt av i forskningen är att barn under tre års ålder som kollat mycket på tv varit mer ”oroliga. Okoncentrerade” i skolan” och att detta har att göra med att hjärnan inte är tillräckligt utvecklad att hantera intrycken så som en vuxens hjärna kan. 2015/2016 ändrades rekommendationerna av Amerikanska akademiska föreningen för barnläkare för yngre barn och numera gäller;
För barn yngre än 18 månader ska man undvika skärmanvändning. Man kan däremot till exempel låta barnet video-chatta (t.ex. Skype, FaceTime) med släkt och vänner. För barn i åldrarna 2 till 5 år ska man begränsa skärmanvändning till högst en timme per dag. Som förälder bör titta tillsammans med sitt barn för att hjälpa dem att förstå vad de ser. Hur det kan appliceras till världen omkring dem. De amerikanska läkarförbundet har tagit fram en Mediaplanerare för familjer som underlättar er vardagsplanering kring skärmtittande.
Hjärnforskaren Katarina Gospic
Hjärnforskaren Katarina Gospic i Malou efter tio , där berättar hon om hur barns hjärnor utvecklas och påverkas av skärmar. Hon berättar på ett engagerande och intressant sätt och även hon utgår från Amerikanska akademiska föreningen för barnläkare och från Hugo Lagercrantz forskning gällande rekommendationer kring skärmtid och små barn.
– Bevisen för att skärmar inte är bra för spädbarn är väldigt starka idag, det finns till och med studier som visar att skärmtittande för barn under två år är skadligt. Sociala samspelet mellan spädbarn, föräldrar och syskon är oerhört viktigt för den sociala, känslomässiga, kognitiva och språkliga utvecklingen. Om man sätter ett barn under två år framför en skärm plockar man bort något som är oerhört värdefullt för barnet. Just pratandet, läsandet, interagerandet skapar nervkretsar i hjärnan.
Patricia Kuhl, jan 2018
Leg. Psykolog och professor Mikael Heimann, just nu genomförs en forskningsstudie av 100 familjer, de som studeras är barn nio månader gamla som följs i två års tid. Syftet är att se hur barnen använder digitala medier (smarta telefoner, läsplattor och tv-apparater) och vilka värderingar familjerna har kring skärmtittande. Den första delen av forskningsstudien kommer att presenteras hösten 2018. Parallellt pågår en studie där forskarna speciellt tittar på hur skärmtid påverkar utvecklingen av minne och språk hos spädbarn.
Forskare och docent Elza Dunkel
Forskare och Docent i pedagogiska arbete Elza Dunkel är det namnet som dyker upp då och då när det pratas om alla de positiva delarna som internetanvändning och skärmar tillför. I hennes blogg så länkar hon till alla artiklar hon varit med i eller skrivit själv.
Leg. pyskolog Martin Forster
Leg. Psykolog Martin Forster berättar i Nyhetsmorgon 2017 om skärmtid i familjer och för små barn på ett nyanserat sätt som tillför egna reflektioner kring skärmtittande.
Så förutom att tekniken och utvecklingen går så fort framåt att forskningen inte hinner med i samma takt. Så är det också många parametrar som spelar in när man forskar på skärmtid;
barnets ålder, tiden och utsträckningen de kollar, övrigt samspel och relationsbyggande i familjen med mera. Det som främst påverkas förutom hjärnan är vår syn. Som jag skrev om i del 2 så är det också ett större stillasittande som skärmar oftast medför- där forskning visat ett samband till övervikt hos barn.
Några supertydliga rekommendationer finns inte än idag. Utöver lite riktlinjer om; hur man kan titta och på ett ungefär hur länge i vilken ålder. Vi kan nog räkna med att tydliga rekommendationerna kommer dröja ett tag till. Om ett par år kommer det nog dyka upp tydligare forskning och rekommendationer.
Till dess så gäller lagom är bäst och sunt förnuft i samråd med magkänsla och värderingar.