Mina reflektioner kring skärmtid och små barn – vad kom jag fram till?

Det känns nästan märkligt att skriva om skärmtid nu när vädret är så fint. Kanske hade det varit mer logiskt att prata om utomhuslek? Men nu är vi framme vid den sista delen av min serie om skärmtid (del 5/5). Här kommer jag sammanfatta mina tankar och insikter.

Jag måste erkänna att jag lärt mig en hel del. Vissa saker har gett mig aha-upplevelser! Som hur synen påverkas av skärmar och hur dopaminsystemet reagerar. Jag blev också förvånad över hur otydliga rekommendationerna faktiskt är. Men efter att ha läst en mängd forskning om skärmars påverkan förstår jag varför! Det är ett komplext ämne.

Varför är det svårt att prata om skärmtid?

Jag tror att vi vuxna har vant oss så snabbt vid skärmar att vi nästan vill tänka att de är ofarliga. Vi använder dem dagligen, och många av oss har utvecklat en stark digital vana. Vissa kanske till och med ett beroende. Att ifrågasätta skärmtid hos barn innebär att vi också måste ifrågasätta vårt eget användande. Och det kan kännas obekvämt.

Dessutom är skärmar ett praktiskt verktyg i föräldraskapet. De kan vara en räddare i nöden vid middagsbordet, under långa bilresor eller när vi behöver en stunds paus. Men om vi börjar se skärmar som något potentiellt skadligt?! Då kan vi få känslan av att vi gör fel som föräldrar. Det skapar en inre konflikt.

Eftersom forskningen fortfarande är delvis oklar, uppstår moraliska motsättningar. Vissa föräldrar tolkar osäkerheten som en anledning att minimera skärmtid helt. Emedan andra menar att all oro är överdriven. Kanske kommer vi inom några år att se tydligare riktlinjer från Socialstyrelsen. Jag tror att det behövs.

Positiva effekter av skärmtid
Sociala relationer på distans – Små barn kan hålla kontakten med bortresta föräldrar eller mor- och farföräldrar genom videosamtal. Att höra en röst och se ett ansikte kan stärka anknytningen.
Underhållning vid rätt tillfällen – Appar och spel kan göra långa bilresor uthärdliga. Vi som vuxna idag minns nog hur segt det kunde vara att sitta i baksätet utan något att göra!
Ökad kunskap om världen – Barn idag exponeras för andra språk, kulturer, djur och natur på ett helt nytt sätt. Att höra olika språk kan till exempel underlätta framtida inlärning.
En stunds återhämtning – Att titta på en lugn och odramatisk film efter en lång dag på förskolan kan vara en skön vila. Precis som vi vuxna ibland behöver koppla av med en film eller en bok.
Utmaningar med skärmtid
Minskat samspel med föräldrar – Barns utveckling och psykiska hälsa bygger på interaktion med vuxna. Kan en faktor bakom den ökade psykiska ohälsan vara att barn spenderar mindre tid i sociala sammanhang med trygga vuxna?
Skärmar som känsloreglering – Om skärmar används för att lugna ett barn vid ilska eller ledsamhet. Då riskerar barnet att gå miste om viktiga verktyg för att hantera sina känslor. Att få vara arg, känna och sedan hitta en väg ut ur ilskan är en viktig del av utvecklingen.
Ökad mental trötthet – Vi tror ofta att skärmtid är avslappnande, men hjärnan får egentligen fler intryck. Särskilt trötta barn kan därför bli ännu mer utmattade av skärmanvändning.
Dopamin och belöningssystemet – Att få dopaminpåslag från skärmar utan att anstränga sig kan skapa en mental lathet. När vi får vår belöning direkt, utan att behöva prestera, kan det påverka motivation och uthållighet på lång sikt.
Påverkan på synen – Det råder inga tvivel om att skärmar kan påverka barns syn negativt, särskilt vid långa skärmpass.
Så kan vi tänka kring skärmtid

Här är några enkla riktlinjer för att skapa en sund balans:

Titta tillsammans med barnet – Då kan du hjälpa till att tolka innehållet och skapa en interaktiv upplevelse.
Anpassa efter ålder och behov – Hur mycket skärmtid som är rimligt beror på barnets ålder och familjens rutiner.

Ge plats för tristess – Att ha tråkigt är en viktig del av barns kreativitet.
Skapa tydliga ramar – Sätt gränser för när och hur skärmar används i vardagen.
Var en förebild – Barn gör som vi gör, inte som vi säger. Fundera över din egen skärmtid.

Ju yngre barnet är, desto mer ansvar har vi vuxna att sätta gränser. När barnet blir äldre kan vi istället ha en dialog och komma överens om vad som fungerar bäst.

Vad har jag lärt mig?

Jag vill inte påstå att jag sitter på alla svar, men några insikter har jag fått med mig:

- Skärmar kan vara både bra och dåliga. Allt handlar om hur vi använder dem.
- Balansen mellan närvaro och digital stimulans är avgörande.

- Vi behöver reflektera över vår egen skärmanvändning, eftersom barn lär av oss.
- Sunt förnuft och eftertanke är det viktigaste redskapet vi har.

Jag hoppas att du också fått nya perspektiv och hittat en balans som passar din familj.

Med kärlek,
Gunilla – föräldracoachen
Vill du komma i kontakt med mig så gör du det här!

arga barn barn belöningssystem förälder föräldraskap gemenskap ledsna barn reflektioner restuarangbesök med barn skärmtid social utveckling