Svar på David Eberhardt text ”Låt pojkar få vara pojkar och flickor vara flickor”. Jag håller med om att vi föds med biologiska skillnader. Däremot saknar jag nyans och ursprung till användningen av ordet hen.
Jag kan inte heller hålla med om uttrycket ”Låt pojkar vara pojkar och flickor vara flickor” för det ligger så mycket mer i de uttrycken. Det är fulla med gamla föreställningar och förväntningar på könen och det är här det blir problematiskt. Uttrycken handlar inte om att radera ut biologiska skillnader och sexualitet. Det handlar om att ge alla barn lika förutsättningar oavsett kön. För så ser det inte ut idag och har verkligen inte gjort historiskt.
Uttrycket ”Låt pojkar vara pojkar” indikerar något om pojkar som de kanske inte vill tillskriva sig
Det indikerar att pojkar exempelvis leker våldsamma lekar eller bråkar med någon flicka för att han gillar henne. Antydan lägger grunden för de inte kan hjälpa att de är som de är, och gör som de gör. Det antyder att pojkar inte har någon självkontroll. Vilket känns nedvärderande mot pojkar att upprätthålla dessa gamla föreställningar. Det blir även problematiskt att ursäkta pojkars beteende med att de inte kan kontrollera sig själva. Hur skulle det se ut i vuxen ålder för pojkar? Om de är uppvuxna med inställningen att de inte riktigt kan hjälpa om de är lite våldsamma exempelvis.
Uttrycket ”Låt flickor vara flickor” indikerar något om flickor som de kanske inte vill tillskriva sig
Det indikerar att flickor till exempel skulle vara lugnare. Att flickor är mer fogliga, leker lugna stilla lekar, att de leker prinsessor som drömmer om mannen som skall komma och ”rädda” dem och gifta sig med dem. Inget fel i att vilja leka lugnare eller vara prinsessa men det skall inte tillskrivas en flicka som en förväntan på henne just för att hon är flicka. Det antyder att flickor förväntas att inte ”ta plats”. Inte vara för högljudda, inte vara för självsäkra, inte vara för kaxiga och krävande, vad blir effekten att växa upp med de föreställningar och mallar i en vuxen relation.
Ovan nämnda attribut kan man som självsäker vuxen tjej idag få uppleva som negativa. Det kan ibland upplevas lite störande och irriterande när en tjej tar för mycket plats (egen åsikt och reflektion).
När det gäller ordet Hen så är jag positiv till ordet. Läs min text; Säger du hen?.
Även om jag inte kallar min egen son för Hen så ser jag många fördelar med användningen av ordet framförallt i texter, sagor och sånger. När vi talar om något som generellt inte behöver sättas könsidentitet på så fungerar det bra tycker jag.
För intensionen med ordet Hen, framförallt kanske i förskolor där det används (antagligen mest) är att ge alla barn lika rättigheter av att välja liv. Då handlar det om att sudda ut förväntningarna på typiskt kvinnligt och manligt beteende. Beteenden som lever kvar bland annat genom våra sagor.
Jag är själv uppvuxen med de klassiska föreställningarna om manligt och kvinnligt.
Ibland kan jag fundera på hur jag hade påverkats och tänkt om jag inte automatiskt blivit matad med sagor som stärkte föreställningar om kvinnor och mäns förbestämda roller?
Jag ser inga negativa värden i att byta ut han och hon mot hen. Att indikera att en hjälte eller prinsessa kan vara pojke eller flicka, det kan få vara upp till barnets fantasi att styra. Det är inte samma sak som att säga att vår biologiska sexualitet inte får ta plats i våra liv. Det är bara att tala om att vi är alla lika mycket värda. Oavsett vår sexuella läggning eller könstillhörighet så bör vi ha samma förutsättningar i livet.
Låt oss som vuxna föräldrar och arbetande inom barnomsorg och skola fortsätta att ge våra barn de bästa förutsättningarna till jämlika liv!
Här är SVT intervju som David Eberhard svarade på http://www.svt.se/nyheter/inrikes/matilda-10-och-lava-8-darfor-vill-vi-kallas-hen
Vill du komma i kontakt med mig
Gunilla, Föräldracoach