Time out för små barn eller inte?! I somras satt jag i bilen tillsammans med min familj på väg mellan en camping till nästa. Bakom bilen skumpade husvagnen sakta fram. Vi lyssnade på P1, vilket aldrig händer men just då gjorde vi det. I ett av inslagen som vi lyssnar till så berättar personen på radion att Allmänna Barnhuset.
De berättade om en nysläppt rapport som visar att var tredje förälder fortfarande använder Time out som uppfostringsmetod och lydnadsverktyg för sina barn. Detta gjorde mig faktiskt förvånad. Att det används vet jag men att det var så pass vanligt i Sverige visste jag inte. Det måste finnas en anledning till varför det är så tänker jag? Det måste innebära att föräldrar inte har tillräckligt tydliga alternativ och tillvägagångssätt när barnen upplevs besvärliga.
Straff såsom time out motverkar sitt eget syfte. Time out kan anses som psykisk misshandel av barn.
Det låter kanske dramatiskt men psykisk misshandel påverkar många gånger mer djupt och långgående hos oss människor än fysisk misshandel gör. Barnet lär sig inget ”positivt” och ges inga verktyg eller alternativ för framtida tillfällen där samma problematik uppstår.
Som föräldrar vill vi att våra barn skall lära sig förstå när de gör fel. Forskning har länge visat på att straff som uppfostringssätt inte är effektivt i lärosyfte att ändra ett beteende. Straff skrämmer barnet att lyda föräldern. Det skapar rädsla hos barnet alt. skapar negativa skamkänslor och tvivel hos barnet såsom är jag älskad precis som jag är?
Bakomliggande orsaker till negativa beteenden hos barn
Delvis kan ett negativt beteende bero på att barn inte har fullt utvecklat konsekvenstänk. Konsekvenstänk utvecklas under hela barndomen och är inte färdigutvecklat förrän i 20-25 års ålder. Samtidigt är barn nyfikna på vad som händer vid olika situationer. Vad blir effekten av att jag biter, kastar mig på golvet och skriker, kastar mat. Det ingår i deras utveckling att testa både situationer men också reaktioner hos andra människor. Detta för att kunna bilda sig en logisk uppfattning av hur man beter sig i sociala sammanhang. Efter att ha fått samma resultat eller reaktion flera gånger av samma beteende och händelse då blir det en logisk uppfattning av verkligheten.
Det kan också handla om att barnet uttrycker något i sitt oönskade beteende som föräldern inte är uppmärksammat tillräckligt. Ett exempel kan vara att barnets föräldrar bråkar mycket hemma. Barnets kanske enda sätt att visa att detta inte känns bra är att skapa uppmärksamhet genom oönskat beteende som att skrika och bråka.
Det som många föräldrar upplever problematiskt är att barnets negativa beteenden fortsätter trots att man upplever att man försökt få barnet att ändra sig.
Trots att man upplever att man gett uppmärksamhet och pratat upprepade gånger med barnet så kvarstår samma problem eller beteende. Och i dessa lägen blir tanken på straff och hot om straff påtagliga. Men straffet ändrar inte beteendet eller lär barnet det man som förälder kanske hoppas.
Då kan det vara en lugnande insikt att påminna sig om att ett straff och hot kanske löser en situation eller ett beteende kortsiktigt. Men det lär inte barnet ett bättre alternativ till sitt beteende, det lär inte barnet att förstå sig själv och sina egna känslor. Så den långsiktiga positiva effekten inom barnet uteblir.
Att vara konsekvent och tålmodig och fokusera på den långsiktiga effekten och känslan hos barnet är nyckeln här. Fokus bör istället ligga på att uppnå ett önskat beteende genom barnets egna motivations inifrån. Vad motiverar mitt barn att vilja uppföra sig och samarbeta?
Ett praktiskt exempel som de flesta kan relatera till. Ett barn kastar mat. Föräldern varnar; kastar du mat en gång till kommer jag…..Kastar du mat en gång till så….
I exemplet nedan hotar föräldern med ett straff, kanske time out eller något annat indragning av lördagsgodis etc. Vad kan föräldern göra istället för att hota eller straffa vid dåligt beteende? Börja med att fundera och reflektera vad du tror är anledningen till att barnet kastar mat?
- Kan det vara av nyfikenhet kring vad som händer med maten när den kastas?
- Är det ett tecken från barnet att hen är mätt?
- Händer det bara ibland som vissa dagar, är det dagar när familjen i övrigt är stressade osv?
Kan man se ett mönster som går att förekomma vid nästa tillfälle?
Förutom att reflektera kring beteendet så behöver man också agera i själva situationen. Här är alternativ när barnet kastar mat, istället för hot och straff:
- Lägg fokus på dig själv istället för barnet- Jag vill att maten är på bordet, jag blir arg när du kastar mat.
- Är det så att barnet är mätt när hen börjar kasta mat så försök se signalen och föregå den, alltså ta bort maten innan barnet hinner kasta och ge något annat att pilla med till barnet eller släpp ner barnet på golvet så hen kan börja leka.
- Gå undan med barnet, pausa eller avbryt situationen och gå och sätt er tillsammans och läs en saga eller något som avbryter den negativa spiralen ni var påväg ner i.
- Sätt ord på vad du tror händer- nu tror jag att du blev arg på mig och därför kastade du mat.
- Om du upplever att du inte hanterat en situation på ett bra sätt enligt dig själv. Att du blivit för arg eller skrikigt åt ditt barn. Säg det till ditt barn. Förlåt för att jag skrek på dig förut vid matbordet. Beroende på barnets ålder kan man förklara mer om vad som blivit fel. Genom att du tar ansvar över när du agerat fel så lär du ditt barn vad ansvar för beteende innebär också.
Time out och andra typer av straff är nära besläktat med hot och mutor.
De flesta föräldrar tar till dessa åtgärder i pressade situationer med ens barn inkl. jag själv. Nästa blogginlägg handlar därför om Hot och Mutor . Varför vi använder och vad är alternativen.
Eken Coaching erbjuder alltid kostnadsfri konsultation, skriv till Föräldracoachen på Messenger eller kontakta via mail eller telefon.